upploppsrakan

Solsken och fem grader varmt, slask och prickig rygg... det är inte svårt att motivera sig för löpning just nu! Varje gång jag ger mig ut för att träna, njuter jag till fullo och facineras av hur tidig våren är i Stockholm jämfört med hemma i  Jämtland. Idag var det aprilväder i luften och solens strålar värmde för första gången på länge. Sviterna efter Värmdöloppet sitter i en aning i ryggen trots att jag bara avverkade en fjärdedel, och uppenbarligen blev mitt immunförsvar en aning nedsatt då jag vaknade upp kallsvettig och illamående inatt, vilket gjorde att arbete uteblev idag. Det är också på våren jag känner en extra dragningskraft till Jämtland med skidåkning, öringsfiske och en plikt att hjälpa farsan med vedhuggning, hur konstigt det än kan låta. Och hur ser träningsveckan ut då?: hård men kontrollerad a´la Södergård, varierande långa intervaller som jag känner mig behärska bra vid det här laget - och dessutom finna riktigt kul, ex. 4x8min och 5x1600m - miles iv. således! Och apropå Miles iv. så påminns jag alltid om första gången jag träffade min klubbkompis Ola Lidmark för första gången - sex år sedan nu(?). Vi i TIF (oftast jag Lars-Åke Skoog, Mattias Aspholm och Qvintus Rost) körde alltid 9-10x1000m i jämtkraftshallen på onsdagarna. En kväll i Januari dök det upp en ny kille i mustach och kompressionsstrumpor på träningen, Han presenterade sig som ovan nämnda Ola, och berättade att han skulle köra miles iv. Efteråt tänkte jag: vilken löparnörd! Nu kommer jag på torsdag stå där på Bosön iförd kompessionsstrumpor och moppemurre, när jag klockar igång mina miles iv. och tänka på Ola som den coola trendsättaren! I höst gör vi New York Marathon tillsammans och jag önskar han all framgång, efter hans jobbiga fjolårssäsong.